I helgen blev vi tillfrågade om vi kunde ställa upp som apportörer på en gås- och andjakt på måndagen. Eftersom vi inte är allt för bortskämda med att bli tillfrågade, tackade vi JA. När vi en stund senare började fundera, kom vi på att gäss är stora fåglar, och att vi inte hade en aaaning smiley om hur man avfångar en om man skulle plocka in någon skammad. Som tur är finns det mer erfarna kompisar man kan ringa och fråga. Lite pinsamt kan det bli annars…

Så i måndags tog jag x:tra ledigt från mitt jobb och Benke gjorde sig fri från sina åtaganden. Douglas (vår hockeytränande son) hade vi ordnat skjuts åt både till och från träningen. Även maten var förberedd. Allt för att vi i lugn och ro skulle kunna åka iväg på en trevlig jakteftermiddag i härligt solsken. Bilen packades med allt man behöver och lite till, och så bar det iväg…Blog Image

Klockan 15:00 var det samling och genomgång. Sen bar det iväg till anvisat område. Väl där förbereddes Freddy & Alissa med sina wetwests och en filt att sitta på. Vi själva packade upp stolar och annat och gjorde det så “mysigt” vi kunde. 4 skyttar var redan på plats, 2 i båten och de andra två i varsitt gömsle på land. Nu kunde jakten börja! …När klockan passerat 18:30 och det var så mörkt ute att det inte gick att skjuta, gick vi tillbaka till samlingsplatsen. Då hade det skjutits 1 (ett) skott och flugit förbi sammanlagt 10 änder utom träffhåll. Så mycket för den Gåsapporteringen och all förberedelse. Hundarna fick ett ordentlig passivitetspass. Vilket de skötte mer än utmärkt! När vi sedan stod uppe hos markägaren och tog en sista kaffe innan hemfärd kom gäss-sträcket kvackande rakt över oss där vi stod – så typiskt på nåt’ sätt! Men så är det att vara på jakt. Man vet aldrig förrän efteråt om det blir mycket eller lite, lätt eller svårt. Det är det som är en del av tjusningen.

Blog Image

Det enda som blev “skjutet” den här gången var den här fågeln som hamnade i skottlinjen på Benkes kamera.

/ Ewa