Vi avrundade som vanligt träningssäsongen med ett
Working Test. I år blev det 2 dagars Retriever Challenge som hölls i Ransäter,
Värmland. Det var lite extra trevligt att SSRK Värmland ordnat med gemensam
middag och förbokning av stugorna på hembygdsgården i Ransäter. Vi anlände
tidigt på fredag eftermiddag för att hinna rasta hundar och träna en liten
sväng innan kvällens mingel.

Till vår förtjusning så var det ett musikevenemang bokat
i Ransäter fredag kväll. Det var ”Packmopedsturnén” som spelade med Nisse
Hellberg, Ebbot, Caroline af Ugglas och Sarah Riedel som huvudnummer. Skön
musik strömmade över stugbyn under kvällen och många gick och lyssnade framför
scenen in när det blev gratis efterinsläpp i halvtid.

Jag startade Copper i nybörjarklass tidigt på lördag
morgon. Första stationen blev en ganska diffus markering, där dummyn kastades
med hög skog som bakgrund. Jag såg direkt att han inte gick ut med den
självsäkerhet som jag är van vid. Tog då snabbt beslut att stötta honom med
lite dirigering och söksignal. Jag fick enkelt in hunden i området, men när jag
blåste söksignal så stannade Copper upp och bara stirrade på mig innan han
snabbt lämnade området. Jag blåste stopp och dirigerade tillbaka honom i
området och blåste söksignal igen med samma resultat – fast denna gång sprang
han emot mig. Efter ett tredje försök så tappade domaren tålamodet med oss och
bad mig kalla hem hunden med påföljande 0 poäng. DÅ först slog det mig! Jag använde
fel söksignal. Mina nya yngre hundar har fått ”drillen” inlärd som söksignal,
Medan endast Karlsson fått behålla den gamla traditionella söksignalen. Jag var
morgontrött och körde Karlssons söksignal fast det var Copper som skulle
styras. Dumstrut på husse… Men Copper höll en hög nivå resten av dagen med
20, 17, 18, 18 poäng på övriga stationer. Dag två visade Copper att han är mogen
för att få prya som apportör i höst. Han fick hela 96 poäng och löste
uppgifterna galant (20, 20, 18, 20, 18).

Karlsson
hade en medioker förstadag i öppenklassen men fick ändå ihop 78 poäng (16, 15,
15, 17, 15). Det är ungefär så han brukar prestera på dummieprov så jag var nöjd
med att han hade poäng på alla rutorna och höll ihop hela dagen. Men dag två
hände någonting kul. Efter att ha börjar med en ganska enkel dirigering (18p)
så tappade han avståndsbedömningen och blev kort på markeringsstationen
(13p). Därefter kom det en walkupstation som Karlsson älskar! Plötsligt vaknade
han till och levererade tre 19 poängare på rad. Det blev hela 88 poäng trots
markeringsmissen. Totalpoäng 166. Det var riktigt roligt att föra honom när
motivationen är på topp – nästan lika kul som på riktig jakt.

Ewa och Moss
klämde till med hela 89 poäng i öppenklass och var plötsligt med i topp fem
inför dag 2. Dessvärre vaknade Moss med vattensvans och kunde inte fullfölja
tävlingen. Det var riktigt synd då det kändes som att Moss var på
hugget. Ewa var supernöjd med hans insats – i synnerhet
dubbelmarkeringarna som varit sommarens fokusområde. De löste han helt
perfekt! Senare på lördagskvällen hände något som värmde våra hjärtan. Anders
Carlsson skulle säga några ord under middagen, men han började prata om Moss
istället och att han ångrade lite att de placerat om honom efter att ha sett
honom prestera under dagen. Anders kom helt av sig i talet och det blev i stort sett en lång
gratulation till Moss och Ewa. Både jag och Ewa fick torka en tår – väldigt fint
sagt av Anders och roligt att Ewa och Moss fick en så fin feedback för sitt nötande
i ur och skur.

Lördagens
grillbuffé kräver ett eget omnämnande. Vilken fest! Långbord med säkert 100
gäster, en lyxig mixad grillbuffé och underhållning. Henrik på bas med en
kompis som hette Matti som trubadur. Fullt ös och grymma framträdanden varvades
med ståuppkomikern Henry (tillika Henriks
bror) som på bredaste värmländska (vi fattade typ 2/3 delar) lyckades få
publiken att skratta så tårarna rann. Kvällen tog slut alldeles för fort och
det är ett bra betyg på hur kul vi hade.

Enda smolken i
bägaren var att det blev ett fel i resultathanteringen så fel vinnare i
elitklassen korades på plats. Men som en sann ”sportsman” så klippte och
klistrade Märta om bilden dagen efter och lade ut rätt vinnare som var Anna
Ekström. Well done!

Återigen, TACK alla värmlänningar och annat löst folk som ordnade detta fantastiska evenemang!