Reflekterar lite efter en fantastiskt kul säsong som skytt på prov, träningsjakter, tackjakter och egna jakter.
Inlägget handlar primärt om uppflogsjakt på ett köpt retrieverjaktprov. Spanielprov och trampjakt har andra betingelser. Där krävs skyttar som värderar kulfång och säker skjutriktning i varje steg. Och som förstår upplägget med stöt och apport. En klar fördel är att även kunna läsa spanielns beteende före stöt.
Jag höll en liten genomgång för skyttarna på ett av de senaste retrieverproven. Tänkte att fler kan dra nytta av tankar kring detta. Det har blivit ganska många skytteuppdrag under åren. Med tiden har jag sett prov både flippa och floppa på grund av skyttar.
Mycket handlar om annat än träffskicklighet. Det första en skytt bör tänka på är att de är där för hundarnas skull. Det brukar svenska domare betona – ”Skjut inte över en arbetande hund!”. Om en hund skickas till en apport medan jakten pågår så måste skyttarna ha lite koll och pausa skyttet i området 40-50m kring hunden.
Det som sällan eller aldrig nämns är att vi även är där för deltagarnas skull. Där är engelska domarna bra på att påminna om detta. Jag hör det varje gång jag är i UK, och jag har hört det på flera domarutbildningar engelska domare genomfört för svenska domare. Ingen deltagare blir glad om provet är klart på 2 timmar på grund av att skyttarna fäller allt på en gång. Många reser i timtal för att pröva sin hund. Kanske kostat på hotellövernattning. Vi måste försöka bidra till en trevlig dag som gärna får avslutas på eftermiddagen. Givetvis har samspelet mellan stötgänget/domare/skyttar en viktig roll. Ibland vet man inte heller hur mycket vilt som kommer presenteras. Då spelar skyttens omdöme och erfarenhet in.
En provskytt bör klara av att ”se” terrängen i sitt närområde och undvika att lägga ned vilt i en och samma hög bakom sig. Helst inte lägga vilt på kortklippta vallen om ruffigare alternativ erbjuds. Alltid ta andraskottet på samma fågel om den inte tecknat fullträff i första. När man lagt ned 4-5 vilt och spridit dem lite kring sig så är det hög tid att pausa skyttet. Återigen – här krävs det omdöme. Står du inom räckhåll från provhundarna? Har det smällt mycket i såten? Hur mycket har du sett andra skyttar fälla?
I omdöme räknar jag även in säkerhet. Vapenhantering under förflyttning, laddning och väntan. Förståelse för räckvidden och projektilbanor – även när man skjuter i säker 45 graders vinkel så bör hus och bilar undvikas (ser tyvärr alltför ofta skott som garanterat kommer skapa obehag när det börjar regna hagel). Otroligt viktigt att alla deltagare och funktionärer känner sig trygga. Det är inte skytten som avgör om den är säker – det är bara om omgivningen känner sig säker som man lyckats. Slutligen – miljön. Använd ammunition med filtförladdning. Sprid inte plast i jaktmarkerna! Tack 
PS. Detta är bara mina tankar om hur vi kan förbättra prov. Jag är inte felfri på något vis. Önskar dock att fler skyttar ökar ambitionen att genomföra proven med hundar och deltagare i fokus. DS
